En magisk timme räckte...
Lars och jag hade fått tillstånd till den kvoterade sträckan av G.ån under tre dygn i början av juli (5-8). Tidigt på söndagsmorgonen lämnade jag övik (04.00), två timmar senare svängde jag in på gården hos lars. Han hade lastat båten redan o börjat att packa bilen så redan vid halv sju styrde vi kosan mot Bojtiken och sjön Virisen. Vädret var sisådär men ju närmare vi kom fjällen destå bättre blev vädret. Så vid tolvsnåret anlände vi till Bojtiken o kunde sjösätta båten.
Vi hade tur med vädret under den drygt 2 mil långa båtresan, sjön låg i de närmaste blank. Lars hade med ekolodet o vi passerade ett ställe där de nästan va 50 m djupt. Efter en dryg timme så närmade vi oss ån som mynnade i den östra änden av sjön. Nu hade de tyvärr börjat regna lite så när vi kom i land fick vi snabbt som ögat hitta en okej tältplats för att snabbt få in alla grejorna. En timme senare sken solen pånytt.
Nu ville vi ut o börja fiska. Vi gick uppströms längs ån på den högra sidan till vi kom upp till de första stora selet. De var mkt lite vatten i ån, så fisket kom att konsentrera sig till de större selen inkl in o utlopp. Vid inloppet till det första selet vadade vi över för att kunna fiska av inloppet bättre från den norra sidan.
Lars stannade till vid inloppet, stäldes sig på den lilla stenudden. Han knöt på en guldskalle nymf. Själv gick jag strax nedanför, vadade ut så jag nådde de nedre delen av utloppströmmen. Vi hade observerat nga vak av öring i den lite grövre kalibern. Men en klinkhammer la jag kast snett uppströms. Efter bara nga kast satt den först öringen, kändes genast att de va en skaplig en. Stark som tusan gjorde den mindre rusningar o bökade på kort lina. Kunde ssm håva en fin öring på knappa halvkilot.
Hann bara börja kasta igen innan Lars hojtade till, en större öring hade tagit precis vid hårdströmmen mot den andra sidan. Öring gjorde genaste n längre rusning, oaktsamt av Lars så hade han hållit om linan vilket gjorde att han brände sig. Efter nga min så verkade den spak och jag assisterade han vid håvningen. Wow vilken öring, där liggandes på sidan låg en sån otroligt vacker öring kring knappa kilot. Vilken början på turen. Nöjd återvände vi till tältet (fiskade mellan 15-19.00).
Väl vid tältet fixade vi nått att äta, sen blev de en efterlängtad siesta. Kände tröttheten kom krypande, sov bara knappa 4 timmar natten innan. Somnade genast, vaknade vid 22-tiden. Drog mig innan jag gick ut, Lars stannade kvar. Ute hägrade lugnet, nån enstaka lövsångare o björktrast sjöng i björkskogen. Kände för att fiska en stund till. Gick över bron o ner mot utloppet igen.
Vid ett litet stenparti intill stranden såg jag plötsligt ett vak men tyvärr slet öringen av linan när den tog. Besviket fortsatte jag fisket strax nedströms. Vadade ut. Under ca 1-1,5 timme hade jag ett otroligt fiske på mindre öring. Fick fisk var o varannat kast. Nöjd gick ja tillbaka till tältet, natten var lugn o så magiskt ljust. Vilket magiskt ställe. Ville eg inte lägga mig men kände mig regält trött.
Vaknade till en ny fin dag men nya möjligheter o upplevelser. Efter en enkel frukost bestämde vi att vi skulle följa leden uppströms till Bleriken o sen fiska oss nedströms till tältet. Väl vid sjön låg en stuga, men en flaggstång!!!
Från stugan hade vi nu fyra stycken större sel med kortare strömpartier emellan framför oss. Vi spanade mkt efter vak och koncentrerade fisket till selen med dess in- o utlopp.
Vid utloppet ur de först selet fick lars en fin öring på dryga halvkilot. Själv lyckades jag rätt bra med. I utloppet i första selet fick jag en på knappa halvkilot på en brun dagsl med fallskärmshackel. Sen fick jag en halvkilos i varje sel ner till tältet. Alla fick jag efter att ha observerat vak o sen försiktigt lagt ut en torrfluga (brun dagslända, grå klink).
I kanten på denna utloppsström vakade en öring som jag sen lyckades överrumpla.
På eftermiddagen drog de in en regäl regnskur. Vi stannade till o försökte vänta ut den. Aktiviteten avtog med regnet, men en stund efter de att de upphört började de kläcka igen.
Vilken dag de blev. Tre öringar kring halvkilot sen all den underbara natur kring ån som vi fick på köpet. Ån var över förvantan, trots de låga vattnet. Vi fann nga djuphålor o strömkanter med i själv ån som vi fiskade av. Bla såg jag en större öring patrullera över ett ljusare parti ev botten. Troligen hade den redan noterat våran närvaro, för den ignorerade helt flugorna jag presenterade perfekt. En stor känsla av ödemark infann sig eftersom ingen annan vistades vid ån under vår vistelse. Vi änlände åter till tältet kring halv sju. Vi fixade till en snabb middag, varefter en siesta.
Vid nio tiden kände jag för att ta mig ut till ån igen. Blev själv igen. Lars hade strax innan siestan sett en öring vaka på andra sidan där jag hade på en fin i går. Gick åter över bron, gjorde en lov runt så öringen, om den stod kvar vill säga. Stannade till strax nedströms o väntade. Mkt riktigt, efter nga min avslöjade sig öringen i ett vak. Sekunderna senare landade dagsl. imitationen o öringen steg. Tyngden direkt efter mothugget var större än jag förväntade. Genast gjorde öringen en rusning nedströms förbi mig, skymtade en skaplig öring i den klara vattnet. Strax därpå kunde jag ge friheten åter åt en 5-6 hg otroligt vacker öring. Med en stor känsla av glädje o tacksamhet över att få vara med om såna fina ögonblick som människa o flugfiskare vandrade jag åter leden upp till den närmaste selet för att kolla om de var nån aktivitet där. Kvällen var rel lugn men regält gråmulen.
Eftersom selet låg öde, förutom en del mindre öring som aldrig verkar ta de lugnt utan äter oförtrutligt, styrde jag mina steg mot inloppsströmmen där vi hade ett lyckat fiske dagen innan. Gick ut på den lilla stenudden. Såg nga riktigt stora öringar vältra sig i ytan längre ner i strömmen. Såg ut som de tog nått strax under ytan. Eftersom de var sena timmen (kl22-23) o lite insekter på G, knöt jag på en muddler streamer. Första kastet gjorde jag alldeles strandnära i det första vidskummet endast 3-4 m snett nedströms där jag stog. Direkt sög de i regält, innan jag hann tänka till hade öringen rusat ner i strömmen o en bit ut i selet. Tunga knyckar förtplantade sig genom spöet o gav rysningar i hela min kropp. Efter nga min bökande började den tappa krafterna o jagf gjorde redo håven. Strax därpå kunde jag håva en drömöring på 42-43 cm, dvs kring kilot.
Oj vilken fiskefrossa jag fick, hela kroppen bara fylldes av lycka. Det tog en bra stund innan den fick krafterna åter o i sakta mak simmade ut i selet igen.
Den timme som nu följde blev helt magisk. Jag fortsatte att fiska av strömmen längre ner mot selet där jag fortf såg nått vak av större öring då o då. Fick hugg i nästan varje kast, de flesta var mindre men en kring halvkilot fick jag oxå. När jag så gjorde kast som närmade sig platsen för vaken steg spänningen. En större virvel avslöjade att en större öring hade tagit streamern. Samma visa som förra gången, dvs en lång rusning ut i selet följt av mkt bök o mindre rusningar på kort lina. Ytterliggare en bedårande skönhet gled sakta in i håvnätet. Den var i samma storlek som den första fast nga rundare om magen.
Inte nog med detta. Strax därpå small de på ytterliggare en till längt ut mot andra sidan, där stenarna tog slut. Men tyvärr hkände jag den bara i nga sek innan linan gick av. Knuten vid streamern höll inte. Den kändes ännu större. Nu blev jag tvungen att sätta mig en stund vi strömmen för att samla mig en stund. Vad va de som hade hänt eg? Hade jag verkligen tagit 2 öringar på kilot. Jo de va sant. En flugfiskares dröm hade blivit verklighet, kilosöringar är i dagen samhäle ingen vanlighet o nått som man kan vänta mga år emellan för att få uppleva. Nu gade jag dessutom fått två o tappat en ännu större. Vandrade lycklig sakta tillbaka genom fjällnatten till tältet. Satte mig i stolen med en macka i handen o kände mig så tacksam över att få ha fått uppleva detta. Somnade med ett stort leende.
Morgonen därpå vaknade jag över att lars inte mådde så bra, han ville helst åka hem redan idag. Efter lite resonerande bestämde vi för att fiska nga timmar på fm o sen packa ihop efter bara 2 dygn vid ån. Vädret var sämre med. De regnade lätt då vi gick upp till selet o strömmen. Fiskade i ett par timmar utanb att få nått. Såg docken större öring vaka på andra sidan strömmen. Hela fisken visade sig, n gul rund buk visade sig. Kan de ha vart den jag tappad igår. Vem vet, kanske de! Vi bröt upp o återgick till tältet. Som tur upphörde regnet nga vilket gjorde att vi kunde packa ihop i uppehåll iaf. Båtfärden över blev lite dramatisk. Efter nga min körde vi på ett grund, men allt gick bra. Vi kunde endats köra motorn på halvfart eftersom den krånglade vid höga varv. Färden tog 1.40. Tur i oturen va att vi hade medvind. De blåste rätt kraftigt ute på den stora sjön. Trots det snabba avbrottet kände jag en stor glädje när jag o området skildes åt. Kommer garanterat att återses snart igen, den övre halvan av ån hann vi ju bara fiska av en dag. Finns mkt kvar att mer grundligt utforska där. Garanterad hyser den delen av ån på minst lika stora överaskningar som vi redan upplevt i den nedre delen.
Vi hade tur med vädret under den drygt 2 mil långa båtresan, sjön låg i de närmaste blank. Lars hade med ekolodet o vi passerade ett ställe där de nästan va 50 m djupt. Efter en dryg timme så närmade vi oss ån som mynnade i den östra änden av sjön. Nu hade de tyvärr börjat regna lite så när vi kom i land fick vi snabbt som ögat hitta en okej tältplats för att snabbt få in alla grejorna. En timme senare sken solen pånytt.
Nu ville vi ut o börja fiska. Vi gick uppströms längs ån på den högra sidan till vi kom upp till de första stora selet. De var mkt lite vatten i ån, så fisket kom att konsentrera sig till de större selen inkl in o utlopp. Vid inloppet till det första selet vadade vi över för att kunna fiska av inloppet bättre från den norra sidan.
Lars stannade till vid inloppet, stäldes sig på den lilla stenudden. Han knöt på en guldskalle nymf. Själv gick jag strax nedanför, vadade ut så jag nådde de nedre delen av utloppströmmen. Vi hade observerat nga vak av öring i den lite grövre kalibern. Men en klinkhammer la jag kast snett uppströms. Efter bara nga kast satt den först öringen, kändes genast att de va en skaplig en. Stark som tusan gjorde den mindre rusningar o bökade på kort lina. Kunde ssm håva en fin öring på knappa halvkilot.
Hann bara börja kasta igen innan Lars hojtade till, en större öring hade tagit precis vid hårdströmmen mot den andra sidan. Öring gjorde genaste n längre rusning, oaktsamt av Lars så hade han hållit om linan vilket gjorde att han brände sig. Efter nga min så verkade den spak och jag assisterade han vid håvningen. Wow vilken öring, där liggandes på sidan låg en sån otroligt vacker öring kring knappa kilot. Vilken början på turen. Nöjd återvände vi till tältet (fiskade mellan 15-19.00).
Väl vid tältet fixade vi nått att äta, sen blev de en efterlängtad siesta. Kände tröttheten kom krypande, sov bara knappa 4 timmar natten innan. Somnade genast, vaknade vid 22-tiden. Drog mig innan jag gick ut, Lars stannade kvar. Ute hägrade lugnet, nån enstaka lövsångare o björktrast sjöng i björkskogen. Kände för att fiska en stund till. Gick över bron o ner mot utloppet igen.
Vid ett litet stenparti intill stranden såg jag plötsligt ett vak men tyvärr slet öringen av linan när den tog. Besviket fortsatte jag fisket strax nedströms. Vadade ut. Under ca 1-1,5 timme hade jag ett otroligt fiske på mindre öring. Fick fisk var o varannat kast. Nöjd gick ja tillbaka till tältet, natten var lugn o så magiskt ljust. Vilket magiskt ställe. Ville eg inte lägga mig men kände mig regält trött.
Vaknade till en ny fin dag men nya möjligheter o upplevelser. Efter en enkel frukost bestämde vi att vi skulle följa leden uppströms till Bleriken o sen fiska oss nedströms till tältet. Väl vid sjön låg en stuga, men en flaggstång!!!
Från stugan hade vi nu fyra stycken större sel med kortare strömpartier emellan framför oss. Vi spanade mkt efter vak och koncentrerade fisket till selen med dess in- o utlopp.
Vid utloppet ur de först selet fick lars en fin öring på dryga halvkilot. Själv lyckades jag rätt bra med. I utloppet i första selet fick jag en på knappa halvkilot på en brun dagsl med fallskärmshackel. Sen fick jag en halvkilos i varje sel ner till tältet. Alla fick jag efter att ha observerat vak o sen försiktigt lagt ut en torrfluga (brun dagslända, grå klink).
I kanten på denna utloppsström vakade en öring som jag sen lyckades överrumpla.
På eftermiddagen drog de in en regäl regnskur. Vi stannade till o försökte vänta ut den. Aktiviteten avtog med regnet, men en stund efter de att de upphört började de kläcka igen.
Vilken dag de blev. Tre öringar kring halvkilot sen all den underbara natur kring ån som vi fick på köpet. Ån var över förvantan, trots de låga vattnet. Vi fann nga djuphålor o strömkanter med i själv ån som vi fiskade av. Bla såg jag en större öring patrullera över ett ljusare parti ev botten. Troligen hade den redan noterat våran närvaro, för den ignorerade helt flugorna jag presenterade perfekt. En stor känsla av ödemark infann sig eftersom ingen annan vistades vid ån under vår vistelse. Vi änlände åter till tältet kring halv sju. Vi fixade till en snabb middag, varefter en siesta.
Vid nio tiden kände jag för att ta mig ut till ån igen. Blev själv igen. Lars hade strax innan siestan sett en öring vaka på andra sidan där jag hade på en fin i går. Gick åter över bron, gjorde en lov runt så öringen, om den stod kvar vill säga. Stannade till strax nedströms o väntade. Mkt riktigt, efter nga min avslöjade sig öringen i ett vak. Sekunderna senare landade dagsl. imitationen o öringen steg. Tyngden direkt efter mothugget var större än jag förväntade. Genast gjorde öringen en rusning nedströms förbi mig, skymtade en skaplig öring i den klara vattnet. Strax därpå kunde jag ge friheten åter åt en 5-6 hg otroligt vacker öring. Med en stor känsla av glädje o tacksamhet över att få vara med om såna fina ögonblick som människa o flugfiskare vandrade jag åter leden upp till den närmaste selet för att kolla om de var nån aktivitet där. Kvällen var rel lugn men regält gråmulen.
Eftersom selet låg öde, förutom en del mindre öring som aldrig verkar ta de lugnt utan äter oförtrutligt, styrde jag mina steg mot inloppsströmmen där vi hade ett lyckat fiske dagen innan. Gick ut på den lilla stenudden. Såg nga riktigt stora öringar vältra sig i ytan längre ner i strömmen. Såg ut som de tog nått strax under ytan. Eftersom de var sena timmen (kl22-23) o lite insekter på G, knöt jag på en muddler streamer. Första kastet gjorde jag alldeles strandnära i det första vidskummet endast 3-4 m snett nedströms där jag stog. Direkt sög de i regält, innan jag hann tänka till hade öringen rusat ner i strömmen o en bit ut i selet. Tunga knyckar förtplantade sig genom spöet o gav rysningar i hela min kropp. Efter nga min bökande började den tappa krafterna o jagf gjorde redo håven. Strax därpå kunde jag håva en drömöring på 42-43 cm, dvs kring kilot.
Oj vilken fiskefrossa jag fick, hela kroppen bara fylldes av lycka. Det tog en bra stund innan den fick krafterna åter o i sakta mak simmade ut i selet igen.
Den timme som nu följde blev helt magisk. Jag fortsatte att fiska av strömmen längre ner mot selet där jag fortf såg nått vak av större öring då o då. Fick hugg i nästan varje kast, de flesta var mindre men en kring halvkilot fick jag oxå. När jag så gjorde kast som närmade sig platsen för vaken steg spänningen. En större virvel avslöjade att en större öring hade tagit streamern. Samma visa som förra gången, dvs en lång rusning ut i selet följt av mkt bök o mindre rusningar på kort lina. Ytterliggare en bedårande skönhet gled sakta in i håvnätet. Den var i samma storlek som den första fast nga rundare om magen.
Inte nog med detta. Strax därpå small de på ytterliggare en till längt ut mot andra sidan, där stenarna tog slut. Men tyvärr hkände jag den bara i nga sek innan linan gick av. Knuten vid streamern höll inte. Den kändes ännu större. Nu blev jag tvungen att sätta mig en stund vi strömmen för att samla mig en stund. Vad va de som hade hänt eg? Hade jag verkligen tagit 2 öringar på kilot. Jo de va sant. En flugfiskares dröm hade blivit verklighet, kilosöringar är i dagen samhäle ingen vanlighet o nått som man kan vänta mga år emellan för att få uppleva. Nu gade jag dessutom fått två o tappat en ännu större. Vandrade lycklig sakta tillbaka genom fjällnatten till tältet. Satte mig i stolen med en macka i handen o kände mig så tacksam över att få ha fått uppleva detta. Somnade med ett stort leende.
Morgonen därpå vaknade jag över att lars inte mådde så bra, han ville helst åka hem redan idag. Efter lite resonerande bestämde vi för att fiska nga timmar på fm o sen packa ihop efter bara 2 dygn vid ån. Vädret var sämre med. De regnade lätt då vi gick upp till selet o strömmen. Fiskade i ett par timmar utanb att få nått. Såg docken större öring vaka på andra sidan strömmen. Hela fisken visade sig, n gul rund buk visade sig. Kan de ha vart den jag tappad igår. Vem vet, kanske de! Vi bröt upp o återgick till tältet. Som tur upphörde regnet nga vilket gjorde att vi kunde packa ihop i uppehåll iaf. Båtfärden över blev lite dramatisk. Efter nga min körde vi på ett grund, men allt gick bra. Vi kunde endats köra motorn på halvfart eftersom den krånglade vid höga varv. Färden tog 1.40. Tur i oturen va att vi hade medvind. De blåste rätt kraftigt ute på den stora sjön. Trots det snabba avbrottet kände jag en stor glädje när jag o området skildes åt. Kommer garanterat att återses snart igen, den övre halvan av ån hann vi ju bara fiska av en dag. Finns mkt kvar att mer grundligt utforska där. Garanterad hyser den delen av ån på minst lika stora överaskningar som vi redan upplevt i den nedre delen.
Kommentarer
Trackback
