oviksmange

Det blev en sen premiär till älven i år. Normalt brukar jag ha gjort första fisket i H.forsen redan kring midsommar, men i år blev de inte så. Parkerade bilen på hygget som jag brukade. Klev ut o hörde de bekanta bruset från forsen. Solen tittade fram o värmde lite försiktigt medans myggen gjorde anspråk på min bara hudpartier. Gjorde mig i ordning o knatade iväg längs hyggeskanten till vårat skogsskift. Väl vid stenkistan konstaterade jag att den senaste veckans värme hade åstakommit ett lågt vattenstånd, vattentemperaturen kändes oxå närapå badvänlig. Som brukligt började jag fiska av strömmen ut mot den nedersta stenen noga. Hade knytigt på en klinkhammar, grå stl 12.

Fortsatte sen successivt ut på den heta ståndplatsen precis ovan stenen. Men ingenting hände. Fiskade mig uppströms mot den nadra stenen med, men med samma resultat. Hade dock 2 känningar sen när jag åter fiskade av nedre stenen men nu i nedströms riktning. Lite besviken över utebliven kontakt med de större harrarna fortsatte jag ner till utloppet till selet. Vadade ut i position för att kunna fiska av den övre djuphålan med snett uppströms riktade kast. Nu gick de bättre. Fick först en fin 3 hg harr precis i vitskummen till vänster om gropen.


Fick ytterliggare nga mindre harrar längre ut i gropen. Kände mig nöjd att ha lyckats skapligt med fisket, vadade i land. Satte mig ner en stund o njöt av stunden, så vacker denna ström är. Tänk bara hur de hade sett ut innan den flottrestauerades med stenkistan. Strömfåran som jag vadar över varje gång visar på hur strömmen såg ut innan stenkistan byggdes. Tänk om man skulle ta bort kistan o placera tillbaka en del större sten ut i forsen. Skulle säkert göra forsen mer attraktiv för en större o starkare harrpopulation. Tanken lockar.