Midsommaraftonskvällen på sjön
Midsommaraftonsvaka på Åsberget


Till grillningen hade vi fixat ordning potatisknytten, en magnoröra med röd chili o fileat en öring som vi hade saltat o pressat lime över. Till efterrätt blev de varm choklad med krämbulle o negerboll. Inte illa de!

Vi fick en fin stund på berget, solen gick ner medans vi åt upp de sista maten. I horisonten sjöng tal- o koltrasten stämningsfullt.
Äntligen en tur till Grunsjön
När vi änlände till sjön så blåste de en aningen. Inne i badviken vakade de bara sporadiskt så vi styrde upp till Braxvattnet ist för ett försök där ist tills vinden mojnade här nere. I viken närmast vägen var de spegelblank o en del sländor kläckte.

Tunga plaskvak hördes då öringrna frenetiskt jagade de kläckande o äggläggande sländorna. Vi lyckades till slut kroka nga öringar. Själv då slet en av tafsen precis i mothugget, men fick en liten belöning senare då en öring av mindre storlek steg.
Vinden hade nu mojnat så pass att vi beslöt oss för att ta oss ner till G.sjön igen. Tunga vak hördes utifrån vattenutan.

Knöt på en brunaktig dasländeimitation stl 10. Vadade ut i vassen strax till vänster om grillplatsen inne i badviken. Under nga timmar hade vi ett enastående fiske. Öringen gick o patrullerade strax utanför vasskanten och när allt stämde så steg fisken villigt o sög i sig flugan. Fick 3 st underbart vackara öringar kring halvkilot.

Kvällen blev sådär magisk som alltid. Solen gick ner o vinden mojnade. Men samtidigt avtog vakaktivitetn ngt. Från att öringarna hade tagit kläckande sländor med kraftigare vak, gick de nu mest lugnt o metodisk o plockade döda spent-spinners från ytan. Tommy lyckades sen på sena timmen kroka en fin en på spent.

När solen gick ner så började rådimman komma, men en eld gjorde att vi fortfarande höll värmen bra. Nu blev de mest korta fiskpass ute i de fortf rätt så kalla vattnet. Vid midnatt packade vi ihop o drog kosan hemmåt. Rådimman hade nu tagit ett bestant grepp om sjön. Fisken hade nästan slutat att vaka. Upp i bergsluttningen sjön trastarna för fullt o i väster droge ne morkulla.


Fiskepremiär i H.ån (13 Juni)

Hade på en ngt större med men de slet sig tyvärr. Fortsatte nedanför stenkistan, där de blev mer strömmande. Fiskade av djuphålorna nedanför varje fors med lyckat resultat. Istort sett i varje håla högg de, med små rusningar o hopp försökte öingarn slå sig fri. Varligt satte jag tillbaka de tättprickiga skönheterna. Otroligt va vackrer en vild öring är.

Fiskade mellan 18-22, fick mig en underbar fiskekväll vid en av mina åar. Vi ses till midsommar igen.

Urskogsloppet 13 juni
Så var de dax för en verklig utmaning, Urskogsloppet 19,5 km tuff terränglöpning. Starten var i Backe nga km utanför Hemling och vi gick imål i Björna centrum. Loppet gick längs Ödemarksleden som går genom flera fina naturreservat från Remmarn till Björna. Åkte från Övik på morgonen o hämtade nummerlappen i gymnastikhallen på Björnaskolan påväg till Movattnet. Pappa skulle skjussa mig till starten. Nu hade vi lite strul o hitta infarten men de löste sig till slut. De gick även buss från Björna till starten. Vi var ett 100-tal som startade. Vi sprang först ca 500 m efter grusväg innan vi vek av in i skogen längs stigen. Det bar uppför på en gång, en riktigt tuff och lång stigning. Väl inne i Kålhuvudets naturreservat så sprang vi delvis efter spänger. Tydligen hade arragörerna varit tvunga att fixa spänger för att få genomföra tävlingen. Efter att ha passerat högsta pkt (425 möh), bar de av utför. Gjorde en praktvurpa på ett ställe, med huvudet rakt ner i mossan. Tur så gick de bra. Utförslöpingen var nästan jobbigare än uppför. De gick fortare o man var hela tiden tvungen att ha stenkoll på stigen för stenar o rötter. Vid 6,5 km va de vätska. Passerade även ett andra berg innan de på nytt bar av utför. Kom ssm ut på en grusväg, korsade vägen mellan Hemling o Björna (vätska igen, 13,5 km) innan vi tog sikte på Björna kyrka. Var rätt tuff löpning nu, benen va trötta o stumma från den krävande terränglöpningen, men de va bara o bita i. När vi passerade kyrkan kom vi åter in på stig. Skönt de va. Passerade kraftverket i Gideälven. Alldeles innan vi kom in i bebyggelse va de en lite knix. Men oj så jobbig den va. Sista dryga km va de asfalt. Kom ikapp en "skogslöpare" som jag först hade svårt att hänga på när de va 500 m kvar, men jag bet ihop. När ja såg målskynket, tog ja ut de sista ja hade kvar av kraft i kroppen o spurtade ner han. Så skönt de va o nöjd ja blev. Ramlade ihop efter målgången, helt slut. Låg flera min innan jag orkade ta mig upp igen. Är nöjd med tävlingen, fick placering kring 15 tro ja o tid på 1.45 ca. Slog flera stycken löpare som jag tidiagare blivit slagen av på Hägglundsjoggen o Hampnäsruset. Vädret var fin under hela loppet, solen kikade fram o de va knappa +20.
Högakustenleden del 1, 6-8 juni


Vaknade på morgonen till ett underbart väder, solen sken från en blå himmel. Trots detta de va bara 12-13 grader. Åt frukosten ute på bänken intill stugan. Tog en lugn fm, njöt av de vackra vädret o de fina omgivningarna. Kl 12.30 var vi klara att fortsätta vandringen.

Dagen mål va Bodvikstugan inne i Balesuddens naturreservat. Passerade först blommande ängar i Utby, innan vi vandrade grusvägen mot Sandlågan där vi tänkte luncha.


Trots de fina vädret blev lunchen en annorlunda upplevelse. Blåste rakt in från havet o d va jättekallt. Blev tvungen o bylta på oss massa kläder samt vantar. Men mat i magen fick vi iaf.
Bara 1,5 km senare kom vi in i Balesuddensnaturreservat.

Stugan vid Bodviken låg mkt vackert till. Utsikten va bedårande och intill låg en fin sandstrand. Stugan va välutrustad, 8 bäddar, kamin o köksbord.



Eftersom vi nyss år lunch tog vi oss en tur till Balestjärnen o brandfältet från den stora branden i fjol.



Väl tillbaka på kvällen åt vi en sen middag o njöt av den fina sommarkvällen.

Vaknade ännu en gång till ett strålande väder, vilket möjligjorde morgonkaffet ute i de fria.

Efter en lugn morgon o fm så fortsatte vi vandringen mot Köpmanholmen. Passerade en undrbar vuík i Sör-Balesviken, innan de bar av uppför igen. Gjorde en avstickare tille n utkiksplats med underbar sikt över Högakusten. Fortsatte sen vandringen genom en fin gammelskog med porlande bäckar o lågor innan vi ssm nådde Hålviken där vi tog en paus innan sista rycket gjordes längs grus o asfaltsväg in till Köpmanholmen där ssm mamma o pappa mötte upp.





Sista Hägglundsjoggen i onsdags (3 Juni)
Citat från Hägglunds skidors hemsida: "Så var säsongen över. Det femte och sista delarrangemanget av Hägglunds Joggen 2009 kördes på onsdagen till minne av Johan Bergström, Vingalöparen och f d Hägglunds skidåkaren som gick bort i cancer 2002. 363 deltagare, varav 163 på tid, var ute denna kväll och det gör ett totalt resultat på 1740 deltagare! Bara 28 färre än ifjol, trots lite otur med vädret i år. Det innebär totalt 713 mil! Fantastiskt bra!
Denna kväll segrade Henrik Pilvinge, Knightec för andra gången i år. Tvåa blev Martin Gidlund, BAE Systems (trots ett Stockholm Marathon i benen!), före Vingarnas Tomas Kapell. På damsidan fick Lockners två st på pallen. Segrade gjorde inte oväntat Jackline Lockner och trea blev syrran Patricia. Där emellan smög sig Maria Hörnsten in. Trots att Vårruset gick i Umeå samma kväll samlade damstartfältet 33 löpare och det är en mycket bra siffra"
Fiskepremiär till "ån"

Planen var att börja vid harrstrykan nedanför storforsen med dess lilla aga precis nedanför, sedan fiska mig uppströms. Vattenståndet var rätt normalt, men nån vidare aktivitet på insektslivet var de då inte. Men de började skapligt iallafall. Fick 2 mindre harrar precis nedan för fallet ut i agan.


Fortsatte min vandring längs ån uppströms. Stannade ofta och spanade, på mga ställen är de så svårfiskat att man skrämmer mer än nödvändigt om man blindfiskar på de mer lugna partierna. Chanserna ökar defenitivt om man fiskar på aktiv fisk. Men tyvärr, stendött.

Men däremot när jag åter kom till de mer forsande partier fiskade jag både med nymf, våtfluga o muddlers, dock utan en endaste känning. Tog fram matsäcken o slog mig ner intill strandkanten. Solen hade gått ner o kylan gjorde sig nu mer påmind. Bakom om mig så sjöng rödhaken från en grantopp och emellanåt så drog en morkulla förbi. Allt var stilla o ljuvligt denna sena försommarkväll. Efter ytterliggare nga forsar uppströms så vadade jag över ån (vid myren strax innan nipforsen) och vandrade mot bilen. Trots att harren o öringen inte va på tagen så blev de en lyckad premiär till ån, återkommer inom kort. Stannade till vin min gamla tälthylla, där jag spenderat mha tältnätter. Trots den sena timmen vid midnatt så va natten så bedorande ljus. Kände mig lycklig där jag gick bland tallar o renlavar.
